Taggar:

Mäktig akustiklösning i norska Powerhouse

EcoSUND® för bättre miljö och säkerhet

EcoSUND® är Akustikmiljös unika kärnmaterial för miljövänliga ljudabsorbenter. EcoSUND är tillverkad av återvunnen PET.

I världens första renoverade plusenergibyggnad har energi och miljö fått påverka både arkitektur och design. Och en annorlunda akustiklösning sätter stilen.

Första intrycket av Powerhouse Kjørbo i norska Sandvika är harmoni. Lugna färger, mjuka material och linjer, vackra former och ett lugn som får en att sänka axlarna en aning. Det är tyst och mjukt. Man tänker att här måste arkitekterna fått fria händer och en stor, generös budget för att utforma och inreda åt en krävande och kunnig kund. Det fina läget, med Oslofjorden blänkande i vintersolen alldeles utanför de stora fönstren, verkar skräddarsytt.

Sedan får man reda på alla de arkitektoniska begränsningar, miljökrav, ekonomiska hänsynstaganden och tekniskt knepiga förutsättningar som gjort den nyss genomförda renoveringen av den gamla 80-talsfastigheten till en extremt svår nöt att knäcka. Då inser man att projekteringen varit en komplicerad jakt efter möjliga och realiserbara idéer. Och man häpnar över att det ändå gick att landa i de smarta lösningar som lett till ett inte bara vackert och funktionellt kontorslandskap, utan en byggnad som sätter standard för andra miljöcertifierade kontorsfastigheter på en internationell nivå. Projektet Powerhouse Kjørbo lyckades, och det med besked.

Vi träffar interiörarkitekt Elin Vatn och akustiker Halvor Berulfsen i de sociala utrymmena på andra våningen i Powerhouse Kjørbo, strax bredvid den vindlande vackra trappa som fungerar som ett naturligt ventilationsschakt. Runtomkring dem hänger lodräta lameller. Många. Överallt. Bafflarna i taket och lamellerna längs innerväggen får rummet att påminna om gapet på en bardval. När den första frågan blir varför de valt just den här looken förklarar Elin Vatn att det är fel ände att börja nysta i. Vi måste ta det från början. 

– För allt hänger samman, säger hon.

Elin Vatn arbetar på det renommerade norska arkitektkontoret Snøhetta, som fått stor uppmärksamhet internationellt bland annat för operahuset i Oslo och biblioteket i Alexandria, och nu nyligen uppmärksammats för Väven i Umeå. Byrån har gjort sig känd för spektakulär, nytänkande design där form och utseende satt agendan.

– Men det här projektet är lite annorlunda. Det går inte att börja med att prata om hur det ser ut, vi måste prata om funktion, säger Elin Vatn. 

Powerhouse Kjørbo var tidigare en lite nedgången kontorsbyggnad med dålig isolering. Glaspartierna i fasaden och det soliga läget vid vattnet medförde en fasadtemperatur som ”man kunde steka ägg på”, ett inomhusklimat som var svårt att kontrollera, och som en följd höga energikostnader för kyla och värme. När fastigheten skulle renoveras väcktes idén om att göra det till ett plusenergihus, det vill säga ett hus som inte bara producerar energi nog för att täcka sitt eget behov, utan också går plus och kan leverera till andra byggnader i närheten. En egen solcellsanläggning, Norges största, på taket, kombinerat med så låg energiförbrukning som möjligt blev utgångspunkten. En arbetsgrupp bestående av arkitekter, teknikkonsulter, byggingenjörer, miljö- och energiexperter och representanter från fastighetsägaren fick i uppdrag att utreda.

Och för att utmana sig själva ytterligare, tog man sikte på att klara den absolut tuffaste miljöklassningen för byggnader, BREEAM Outstanding. Extremt svår att uppnå och något som kräver helt andra processer.

– Då tickar det in väldigt många krav på materialval och byggmetoder, ingenting kan vara det minsta hälso- eller miljöfarligt, förklarar Elin Vatn.

Och med de kraven kan man inte använda så mycket energi till uppvärmning eller ventilation.

– Tilluften måste ha låg hastighet så att du inte behöver för mycket energi för att ventilera, kyla eller värma upp lokalerna. Då måste man få till en jämn temperatur på ett annat sätt, förklarar Halvor Berulfsen. Han arbetar för konsultföretaget Asplan Viak, som också är Powerhouse Kjørbos hyresgäst.

Lösningen blev att exponera termisk massa. Det vill säga byggnadens betongstommar. Dessa var faktiskt det enda som bevarades i renoveringen, mycket för att betongproduktion är energikrävande, och då hade hela plusenergiidén gått i stöpet eftersom man inte bara räknar driftenergi utan också all energiåtgång under själva bygget.

Man valde att exponera betongen i taket. 

– Som akustiker är önskemål om ett bart innertak inget man tycker om att höra, säger Halvor Berulfsen, men att exponera golvet hade varit ännu värre, för då hade vi inte kunnat lägga mattor för att dämpa stegljud. I stället fick vi börja fundera på hur vi med så lite material som möjligt skulle kunna skapa en dräglig ljudmiljö. 

Gärdetfesterna

Planmässigt började man med att lägga den öppna kontorslandskapsdelen i en del för sig, som ingen skulle behöva gå igenom för att nå konferensrummen, för att på så sätt minska onödigt spring och störande ljud. Huset kärna fick en amöbaliknande form vars väggar naturligt skärmar av sikten och gör att ljud inte färdas från de öppna receptions- och köksdelarna in till resten av lokalerna – på så sätt kunde man skippa fasta mellanväggar och dörrar och ha kvar ett bra luftflöde. Den centralt placerade trappan blev alltså ett naturligt ventilationsschakt, men också en ljudkanal, något som lamellerna utmed väggen dock dämpar. Och så beslutade man sig för att hänga vågräta ljudabsorberande bafflar i taken. På så sätt blev betonginner-taket fortfarande exponerat, men med mycket god dämpning.

– Men takhöjden är extremt låg, bara tre meter. I öppna landskap måste det vara öppet upp till 2,70. Men med 25 centimeters bafflar som hänger fem centimeter ned från innertaket har vi lyckats klara de kraven och ändå skapa en luftig lokal där taket egentligen inte är synligt – ser man på det snett underifrån ser man ju bara det mönster som bafflarna skapar, säger Halvor Berulfsen.

Bafflarna hänger parallellt med ungefär 27 centimeters mellanrum genom nästan hela lokalen och på samtliga våningar. Ungefär 5 000 skruvhål gjordes i betongen för att hänga upp bafflarna med fästanordning och vanliga buntband – billiga, tåliga, osynliga och lätta att klippa av om det skulle behövas, förklarar Elin Vatn. Lite enligt principen ”man tager vad man haver”, med tillägget att de allra enklaste och billigaste lösningarna i det här fallet också blivit de bästa. Som i baffel-fogarna. Där har man helt enkelt använt tandpetare, avslöjar hon. Miljövänligt och självklart egentligen.

Vägglamellerna har också använts som smäckra rumsavdelare på några plan och här har man låtit de böljande formerna i arkitekturen gå igen. Tittar man närmare har också detaljer varit viktiga; varken lamell- eller baffelflöde bryts med en hel vägg, utan bara av glaspartier.

Man har dock inte kunnat förverkliga alla önskemål, främst på grund av ekonomi och tekniska förutsättningar. Vägglamellerna har inga tygsidor och de är varken vrid- eller skjutbara.

– Det hade vi egentligen velat ha för att få flexibiliteten att öka dämpningen när det behövs, eller kunna dra för eller öppna upp vissa partier, men det var en ekonomisk fråga, säger Halvor Berulfsen.

Att valet föll på Akustikmiljös produkter berodde på att Elin Vatn upptäckte dem på en mässa och såg de miljömässiga fördelarna med materialet. 

– Vi tittade på flera andra ljudabsorbenter av olika slag och utföranden, men de här gick att få utseendemässigt lika för både vägg och innertak, samt framför allt: de här var det absolut bästa miljöalternativet. Det var avgörande för oss på grund av BREEAM-certifieringen, säger Elin Vatn.

Förutom att vara arbetsplats för 200 personer är Powerhouse Kjørbo också ett showcase och besökarna är många från hela världen. Alla vill veta hur man lyckats renovera en 80-talsbyggnad och gjort om det till ett plusenergihus. Vi råkar vara besökare nummer 1 500 sedan invigningen i april och får ställa upp på bild i trappan. 

– De flesta tycker att det ser väldigt häftigt ut och vi får mycket publicitet. Idéerna sprider sig precis som det är meningen – det är flera liknande projekt på gång, säger Halvor.

En av anledningarna till att Powerhouse Kjørbo blivit så lyckat är att man lät alla komma till tals tidigt i projekteringen och att man därför har kunnat resonera sig fram till en lösning som både möter miljökrav och är vacker. Det skapar lust och engagemang hos andra, menar Elin Vatn och Halvor Berulfsen.

– Egentligen är ju både bafflar och lameller inget ovanligt. Det som gör det annorlunda här är att vi använt så extremt mycket och till en början inget annat – det var en kalkylerad risk vi tog eftersom vi ville se hur långt det räckte, och sedan har vi justerat det med fler absorbenter efter inflyttning, säger Halvor Berulfsen.

 – Vi hade kunnat vara traditionella, men i stället fick vi möjligheten att göra något som ingen sett förut. Det gav en mycket bättre estetisk lösning. Målet med Powerhouse är att fler ska få lust att bygga sådana här hus, annars kommer inte världen att bli miljövänlig. Och för att få folk att vilja bygga miljövänligt räcker det inte att bara lösa det tekniska. Du måste väcka lusten, säger Elin Vatn. 


Fakta Powerhouse Kjørby

Powerhouse Kjørbo ligger vackert beläget vid vattnet i Sandvika utanför Oslo. Hela fastigheten är konsultföretaget Asplan Viaks kontor. Här jobbar ungefär 200 personer i lokaler som nyligen renoverades och då blev världens första renoverade plusenergihus. Powerhouse-projektet är ett samarbete om utveckling av plusenergihus mellan fastighetsägaren Entra, entreprenören Skanska, miljöstiftelsen Zero, arkitektkontoret Snøhetta, konsultföretaget Asplan Viak, aluminiumföretaget Hydro och aluminiumprofiltillverkaren Sapa. Powerhouse-samarbetet definierar ett plusshus, som det kallas på norska, eller plusenergihus, som det kallas i Sverige, som en byggnad som producerar mer ren och förnybar energi under sin livscykel än vad som förbrukas för produktion av byggmaterial, byggnation, drift och rivning. Byggsektorn står i dag för 40 procent av världens energiförbrukning och ökar hela tiden. EU:s klimatmål för 2020 innebär bland annat att då ska alla nyproducerade hus producera nästan lika mycket energi som de förbrukar. Förhoppningen är att några av Powerhouse-idéerna ska kunna bidra till detta.