Taggar:

Krook & Tjäder bygger nya national arenan

SINGLE® Tyginklädda Ljudabsorbenter

Vill du sätta färg på en hel vägg eller snygga till din arbetsmiljö samtidigt som du förbättrar akustiken väljer du SINGLE®. Ytskiktet på SINGLE® kan vara standard enfärgade tyger,...

När vi kommer ut i spelargången har vi först passerat den enorma inomhuslokalgatan, AIK:s omklädningsrum och tre sändningsstudior för media.
- Nu ska vi bara passera mixed zone och sen är vi ute. 
- Det krävs inte mycket fantasi för att föreställa sig solljuset som slår emot en och vrålet från 50 000 fans uppe på läktarna.


Fast nu är vi inte Sveriges fotbollslandslag utan två arkitekter, en journalist, en fotograf och hennes assistent. Friends Arena är ett halvår från att vara färdigbyggd, planen består av en gräslös betongplatta och bara hälften av gradängernas stolar är på plats.
Beslutet om att bygga den nya Nationalarenan i Solna togs på Svenska Fotbollförbundet 1 april 2006. Då hade förberedelserna redan varit igång i ett par år fast då gällde det en utbyggnad av Råsundastadion. Håkan Björk, huvudarkitekt för Friends Arena på Krook & Tjäder, var en av dem som var med redan för åtta år sedan, och han berättar att den ursprungliga planen föll på att man inte kunde få ekonomi i projektet. 

HB: En arena av den här storleken måste vara multifunktionell. Den måste fungera för alla typer av sport men också stora konserter och andra events.

Störst i Skandinavien

När Friends Arena är klar kommer den att vara störst i Skandinavien – faktum är att något liknande aldrig tidigare byggts i Sverige – och Krook & Tjäder Stockholm är ett litet arkitektkontor som på egen hand inte hade kunnat hantera projektet. I programskedet tog man hjälp av brittiska Populous, med erfarenhet från stora internationella arenabyggen, och ett år in i projektet startade man ett samarbete med Bergs arkitekter, som bland annat hade ritat Globen, och den vägen kom Eva Hall Berglund, arkitekt och projektkoordinator, in i projektet.

EHB: I och med att det är en multiarena ställs det ytterligare krav på utrymning, säkerhet, ljud och tillgänglighet, inte bara när det gäller publiken utan kanske framförallt för de som ska jobba med eventen och ha tillgång till olika delar av arenan. Det kan vara scenbyggen för konserter eller journalister när det är fotboll, och ibland står de här kraven emot varann så sammantaget har vi fått ägna otroligt mycket mer tid än för ett vanligt bostadsprojekt, inte minst gäller det samordningen.

Tester i vindtunnel

Akustikåtgärderna i arenan är omfattande och inbegriper även exteriören. Den yttre beklädnaden består av natureloxerade aluminiumplåtar som är perforerade och för att vara säkra på att effekten av vindljudet skulle vara minimalt testades plåtarna i en vindtunnel: fyra olika hålstorlekar i fyra olika mönster tills man kom fram till en mix av håldiametrar slumpmässigt stansade ur plåtarna.

Vi har höga krav på ljuddämpning när det gäller omgivningen och mycket handlar om att få ett permanent konserttillstånd.

Runt arenan planeras en hel stadsdel med bland annat hotell, shoppingcenter och bostäder, och det blev akustikkonsulten Lennart Nilssons första uppgift att lösa problemet med ljudet inifrån arenan och ut vilket resulterade i att den del av taket som inte är öppningsbart är fyllt med absorbenter. Även om 50 000 sjungande och skrålande fotbollsfans kan låta en del så är det ändå inget mot en PA-anläggning och därför kommer taket aldrig att hållas öppet under konserterna till skillnad från idrottsevenemangen. 

HB: Vi har höga krav på ljuddämpning när det gäller omgivningen och mycket handlar om att få ett permanent konserttillstånd. Jag bor i Vasastan och har hört Metallica klart och tydligt från min balkong när de spelade på Stadion. Stadion har bara ett par konserttillstånd per år och måste söka varje gång. Globen har ett permanent tillstånd men är en sluten arena och självklart vill man ha det här också.

 Det finns också andra skäl som talar för ett stängt tak men där handlar det om bandens stora ljusriggar som fungerar dåligt i vårt nordiska sommarljus.

Rätt efterklangstid

Friends Arena ser stor ut utifrån men när man kommer in i själva arenan ger den ett rätt tajt intryck där avsaknaden av löparbanor runt planen givetvis hjälper till. Ett problem här har varit att hitta den rätta efterklangskompromissen. För att få optimalt tryck behöver publikljudet akustiskt svar från arenan, något som fungerar kontraproduktivt under en rockkonsert där banden har artificiell rymd och efterklang anpassat till musiken de spelar och till sin ljudanläggning.

EHB: Där är ju Lennart Nilsson en oerhörd tillgång för när han pratar akustik räknar han inte bara in det som gäller byggnorm utan också till exempel hur musik ska låta och inte bara för oss lyssnare utan också för de som står på scen.

Akustik kontra estetik

Vi går upp från våning 1 som är planen, passerar andra våningen som ligger under den nedersta läktaren och innehåller teknik och omklädningsrum, och kommer upp på plan 3, huvudläktaren. Här är det dels högt i tak, dels helt öppet mot plan och publikplatser och bara hårda betongytor som kan ställa till fullt kaos om inte ljudet tas om hand. Runt alla kioskerna har man dämpat med högeffektiva absorbenter från bla Akustikmiljö som ska ta hand om ljudet in från arenan och i taket har man pendlat ned bafflar längs med huvudfoajén som ska dämpa ljudet inifrån och ut. Här uppstod också en diskussion som handlade om effektiv ljuddämpning kontra estetik. 

EHB: Trots att bafflarna hänger på fel ledd har det blivit väldigt effektivt samtidigt som de bildar ett undertak som gör att vi kan behålla mycket av betongkänslan. Vi har gått runt, fysiskt på plats, med Lennart Nilsson, för att hitta en bra kompromiss här. 

Ett lyckat samarbete mellan form och funktion är den långa ölhyllan bakom den översta stolsraden i gradängen.

EHB: Den började som en idé om att dämpa luftflöde och ljud inifrån arenan men efter diskussioner med Lennart Nilsson kunde vi skapa en ljuddämpande hylla i hammarglas, rostfritt och aluminium som inte bara är snygg, publiken på översta raden slipper dessutom få en oavsiktlig öl innanför kragen.

Kärlek – en viktig kompetens

Våning 4 har en VIP-foajé för klubbstolsgäster, 7 000 stycken, och ytterligare en våning upp hittar vi alla logerna bakom ett långt glasparti där glasytorna är vinklade 2,4 grader för att undvika stående ljudvågor. 

 Det är också först nu när man kommer upp en bit som man verkligen känner volymen i bygget. Nere på planen känns det… Håkan Björk föreslår intimt, vilket kanske är att ta i när det handlar om en arena som rymmer 50 000 i sittande publik, men det känns otvivelaktigt som att man har lyckats bolla med proportionerna på ett mycket lyckat sätt.

 Det sägs att man måste älska fotboll för att kunna rita en fotbollsarena. Eva Hall Berglund medger ett intresse men vill kanske inte sträcka sig så långt som till kärlek, men att Håkan Björk både har den rätta känslan och intresset är tydligt, från det att han berättar om den ingjutna AIK-flaggan i betongplattans mitt till genomgången av de olika referensobjekten som man besökte under researcharbetet: Gelsenkirchen, Emirates, Parken, Wembley. Han kunde ha berättat om sina favoritsemestermål.

Falkonerare löser fågelproblem

Tillbaka på Krook & Tjäders kontor får vi se ett bildspel över arenabygget. Det ser ut ungefär som alla andra bildspel på alla andra arkitektkontor världen över med ett undantag. Mitt bland alla datarenderingar dyker helt plötsligt en bild på en falk upp. Redan innan Håkan börjar förklara får Eva något lite konstigt i blicken.

HB: Det kommer in duvor i de här arenorna som ibland inte hittar ut, och man vill ju inte skjuta sönder anläggningar som man har plöjt ner miljarder i så då tar man hjälp av gammaldags falkonerare som tar hand om problemet. 

 åkan gör en kort paus och skannar av reaktionerna runt konferensbordet innan han fortsätter.

HB: Det görs bland annat på Emirates och i Cardiff och funkar hur bra som helst. Man tömmer arenan ett par gånger om året. Det är både hållbart och effektivt.

PROJEKT: Friends arena
INVIGS: 27 oktbober 2012
BYGGHERRE: Arenabolaget A
ENTREPRENÖR: PEAB
ARKITEKT: Krook & Tjäder, Bergs, Populous
AKUSTIKER: Lennart Nilsson
TOTALKOSTNAD: 2,8 miljarder kronor