Taggar:

Klas Hagberg, forskare på träljud

Det är upplopp för Klas Hagberg. De två forskningsprojekt han drivit är på väg att gå i mål efter tre år. Arbetet har gått ut på att ta reda på hur människor upplever ljudisolering i träkonstruktioner. 

Bakgrunden är att det byggs mer i trä och förhoppningsvis kommer det att öka ytterligare. Om du hoppar på ett träbjälklag så får du en liten skakning och ett lågfrekvent muller. Hoppar du på ett homogent betongbjälklag så är det nästan helt stumt och gör ont i fötterna. Och den ljudisolering man mäter och utvärderar idag är helt anpassad till betongkonstruktioner. 

Träkonstruktion – en vit mätfläck

Projektet drivs tillsammans med Chalmers, Lunds tekniska högskola, Luleå tekniska universitet, Linnéuniversitetet i Växjö och Sveriges provnings- och forskningsinstitut och går ut på att måla igen den vita mätfläcken på akustikkartan när det gäller lättare konstruktioner, som trä, för att kunna värdera behovet av ljudisolering i den typen av byggnader. Han har arbetat både med frågeformulär där man jämför svaren med de mätresultat man tagit fram men man har också gjort laboratorieförsök med inspelade ljud där försökspersonen får göra skattningar av olika typer av ljud.

Akustiken viktig i Norden

Klas Hagberg är chef för WSP Akustik i Sverige. Som ett av de största teknikkonsultföretagen i världen har man 2 000 anställda i Sverige och är involverade i allt från projekteringen av Friends Arena, flytten av Kiruna, rumsakustiken i biografkomplexet Bergakungens salar till riskbedömning av whiskytillverkningen i Mackmyra. Klas Hagbergs område är kanske det minsta inom koncernen med totalt 50 akustikkonsulter, men i ett internationellt perspektiv är det mycket, säger han. Av WSP:s totalt 14 500 anställda i 27 länder arbetar 150 med akustik: 50 i Sverige, 40 i Norge, 30 i England och 30 i resten av världen.

Till en del tror jag att klimatet spelar in. Är man inomhus 90 procent av tiden som här uppe i norr vill man att miljön ska vara bra. Att det finns ekonomi att överhuvudtaget bry sig om ljudmiljön spelar självklart också in.

WSP Akustik gör ofta beräkningar och olika mätningar på material. Man har inget eget labb utan hyr in sig men mäter efter testkriterier som man själva tagit fram inom standardiseringen. Ofta handlar det om nya produkter som ska presenteras på någon mässa där tillverkaren vill ha ett testprotokoll, men vi har också tips på hur de olika produkterna ska användas för att man ska få ut det mesta av dem.

På byggsidan handlar det mest om byggnadsakustisk projektering, att förse övriga entreprenörer med underlag, och göra justeringar i ritningar baserade på olika mjukvarumodeller. Ett typexempel kan vara att vi kan minska dimensionerna på en vägg för att vi ser att ljudet inte går via väggen utan via taket och då behöver inte väggen vara så tjock som den är inritad. Som de flesta andra i branschen menar Klas Hagberg att man kommer in för sent i processen och att mycket hade varit vunnet om man hade kunnat göra ett par besök under byggtiden istället för att bara dyka upp vid slutbesiktningen.

En vecka före inflyttning är lite sent att börja göra en akustikmätning…

Problem som är enkla att åtgärda

Om Klas Hagberg har några käpphästar så är det dålig rumsakustik och dåliga högtalaranläggningar. Det stör mig nåt enormt när rumsakustik och högtalarsystem står i vägen för nödvändig information, eftersom det är så enkelt att åtgärda. Om man inte kan höra för att högtalaranläggningen är kass, varför säga nånting överhuvudtaget? Då är det bättre att det är tyst så man får leta sig fram på egen hand. Det är innehållslös information – buller. Och han menar att det inte krävs några större insatser, en lite bättre ljudanläggning och akustik hade fått fram informationen och gjort människor mindre irriterade. 

Samma sak med för mycket efterklang i ett rum som är lätt fixat med textilier. Klas Hagberg gör ett svepande med blicken runt det tillfälliga kontoret där han sitter. Väggarnas hårda glasytor har dämpats med ett tunt vitt tyg som gör det så tyst att man i gengäld hör fläktljudet från luftväxlingen mycket tydligt. Ett annat vanligt problem i våra kontor. Ofta är det höga hastigheter som i sin tur beror på fel rördimensioner. Med grövre rördimensioner blir det lägre hastigheter på luften och därmed också mindre buller. 

Återigen, ingen stor kostnad, och att det ser ut som det gör beror på att det är dålig kommunikation med ventilationskonsulter som inte alltid har någon djupare kunskap om akustik.

Akustik är mer än teknik

Klas Hagberg är från en rent teknisk utgångspunkt nöjd med de mätmetoder och krav som Boverket definierat trots att det bara handlar om två värden, ljudtryck och efterklang. Där finns verktygen, menar han, för att skapa en bra ljudmiljö runt omkring oss. Däremot saknar han helt beteendeperspektivet. Vi måste veta mer om hur människan funkar, utveckla den sidan av vårt kunnande, och också kunna uttrycka det i ekonomiska värden. Vi måste kunna visa att det går att spara pengar genom mindre klasser i skolan eller några fler absorbenter på väggarna.

Han tror också att just ljudet är extra exponerat när det gäller de psykologiska effekterna av olika störningar. Det är välkänt att vi blir mindre störda av en ljudkälla vi faktiskt kan registrera med ögonen och Klas Hagberg pekar på att störningskällan kan vara vad som helst men att det oftast är ljudet som får skulden. Det kan handla om rent sociala situationer, men är ljudet det enda man kan relatera till så kan bullret bli väldigt bullrigt.

Helheten räknas

Klas Hagberg betonar att helhetsperspektivet är vad som kommer att bli allt viktigare i framtiden. När han är ute och föreläser brukar han alltid visa två bilder. Den ena är ett behandlingsrum som det ser ut på så gott som alla sjukhus i landet, den andra är från Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus i Göteborg där man utnyttjat all tillgänglig formgivning, ljud, färg och ljus, och byggt upp en djungelmiljö i två behandlingsrum. 

– Jag brukar ställa frågan: vart skulle du skicka dina barn? Var blir man friskare och hur mycket sparar samhället på en bra miljö? När allt kommer omkring är svaret ganska enkelt.