Taggar:

GöteborgsOperan

  • Det aktiva akustiksystemet tillsammans med diffusorer och ljudabsorbenter från Akustikmiljö förbättrade akustiken.  SINGLE väggabsorbenter från Akustikmiljö i bakgrunden.
    Det aktiva akustiksystemet tillsammans med diffusorer och ljudabsorbenter från Akustikmiljö förbättrade akustiken. SINGLE väggabsorbenter från Akustikmiljö i bakgrunden.
  • SINGLE tyginklädda vöggabsorbenter från Akustikmiljö.
    SINGLE tyginklädda vöggabsorbenter från Akustikmiljö.
  • Detaljbild av tyginkädda väggabsorbenter och diffusorer av trä.
    Detaljbild av tyginkädda väggabsorbenter och diffusorer av trä.

SINGLE® Tyginklädda Ljudabsorbenter

Vill du sätta färg på en hel vägg eller snygga till din arbetsmiljö samtidigt som du förbättrar akustiken väljer du SINGLE®. Ytskiktet på SINGLE® kan vara standard enfärgade tyger,...

Akustik på burk? Jo, det går faktiskt, och man kan med väl avvägd dämpning och en rejäl dos elektronik förvandla både volymen och upplevelsen till något helt annat än det byggarna lämnade efter sig.

När Göteborgs-operan invigdes 1994 hade man haft bästa möjliga akustik som ledstjärna i bygget. I salongen kanske man ska tillägga. Att ambitionen inte var lika högt ställd när det gällde repetitionslokalerna, eller om hade varit tvungen att pruta, stod klart redan på ett tidigt stadium. Både orkestersalen och körsalen var underdimensionerade i förhållande till antalet musiker och korister. Man försökte lösa problemet med alla möjliga åtgärder men utan att lyckas åstadkomma en dräglig arbetsmiljö. Det hela gick till slut så långt att körsalen anmäldes till Arbetsmiljöverket 2011. Körmedlemmarna riskerade att skada sin hörsel på grund av de höga ljudnivåerna.

Samma år kunde violasten Magnus Pehrsson fira tioårsjubileum i orkestern, varav åtta med tinnitus orsakad av för höga ljudnivåer.Magnus sammanfattar sina första år i orkesterns repetitionssal:
– För många människor med för många instrument som spelade alldeles för starkt i ett för litet rum.

Dålig akustik förvärrades av hörselskydd

Det handlade inte bara om att volymen var för hög, man hade också problem med att höra varandra över sektionerna, vilket gjorde att man hade svårare att hitta en naturlig dynamik i orkestern. Också internt ledde det till slitningar där de som spelade tonsvagare instrument, som stråk, ständigt uttryckte sin irritation över att brass och slagverk spelade för starkt. Efterhand som man gett upp hoppet om att kunna lösa akustikåtgärderna började allt fler i orkestern repetera med hörselskydd. Och spelar man med hörselskydd tappar man kontrollen över sin egen dynamik – Magnus kallar det att skippa finliret – och i och med det drivs också volymen upp.
– Tyvärr blev man påverkad av den här spiralen. Jag kände ju trots allt att jag hade ett långt liv som orkestermusiker framför mig. Och jag ville ju vara kvar på Göteborgsoperan.

Men det fanns en lösning i sikte. 2013 hade man testat ett nytt elektroakustiskt system från Yamaha på Kungliga Operan i Stockholm, där man hade haft motsvarande problem, och efter att göteborgarna gjort ett studiebesök beslöt man installera systemet också på Göteborgsoperan. Principen är enkel. Man ser till att det aktuella rummet får en kontrollerbar grundakustik – torr utan att vara stum. Sedan installerar man ett mikrofonsystem som tar upp ljudet i rummet, skickar det till två processorer där en tar hand om och städar upp i förstareflexionerna och den andra tillför efterklang. Sedan skickas ljudet tillbaka till rummet där det spelas upp genom ett stort antal högtalare för att ge upplevelsen av en naturlig rumsklang.

En mix av åtgärder

Ingemar Ohlsson på Audio Datalag gjorde de första akustikberäkningarna och med hjälp av en mix av diffusorer och absorbenter, dämpning i taket och inklädnad av balkar landade man på 0,5 sekunders efterklang i rummet. Efter det installerade Stockholmsföretaget Audile elektronikriggen. Fyra rundtagande kondensatormikrofoner hängdes upp i en mindre fyrkant över orkestern och fyra cardioider i en större fyrkant längre ut mot rummets hörn. Högtalarna är dels 16 stycken väggmonterade, symmetriskt placerade, cirka tre meter upp och riktade inåt, kompletterat med 20 stycken i taket riktade nedåt, allt för att täcka in rummet så jämnt som möjligt. De 36 mindre högtalarna får sedan hjälp i de lägre registren av fyra sub-basar, takhängda i en stor fyrkant. För att ljudet ska uppfattas så transparent som möjligt är det också uppdelat på 40 kanaler, en kanal per högtalare. Via en kontrollpanel kan man sedan välja efterklang beroende på besättning i rummet: orkester, orkester och kör eller liten ensemble, där efterklangen går från 1,1 sekunder till 1,5.

Sedan installationen i augusti 2014 har man laborerat med lite olika grader av dämpning och efterklang och Magnus Pehrsson säger att ljudmiljön i repsalen märktes när orkestern sedan kom ut i salongen.
– När det var som mest dämpat kunde det vara ganska skrikigt när orkestern väl satt i diket och dirigenten fick jobba en hel del för att skruva till dynamiken.

Det optimala hade förstås varit att akustiken i repsalen hade varit densamma som ute i salongen men där är fysikens lagar omedgörliga. Rummet är för litet för en full besättning, det kan ingen elektronik i världen ändra på, men att man ändå lyckats förbättra upplevelsen hos musikerna blir tydligt när Magnus pekar på en detalj som inte har direkt med hörseln att göra men som ändå är en effekt av den tillagda efterklangen.
– Den lilla extra klangen gör att det känns mer som i salen och man kan koppla av mer och spela mer avspänt.

Man går hem piggare

Fortfarande använder en del musiker med hörselskydd, både när man repeterar och spelar operor med fullstor orkester, men betydligt färre än tidigare, och jag ber Magnus Pehrsson att uppskatta skillnaden i före och efter med utgångspunkt från akutsjukvårdens tiogradiga smärtskala.
– Det kunde nog vara både 7 och 8 under vissa starka partier och där är vi nog nere på 4 eller 5 nu. Jag skulle inte säga att det är helt löst men för att underlätta det dagliga arbetet för orkestern har det gjort stor skillnad, och eftersom vi sitter där nere varje dag så betyder varje förbättring väldigt mycket. Man går hem piggare och med mindre huvudvärk numera.

Projektfakta

Akustikkonsult: Ingemar Ohlsson, Audio Datalab
Absorbenter: Akustikmiljö Single/Collage
Diffusorer: Svanå miljöteknik
Processorer: Yamaha AFC3
Slutsteg: Yamaha XMV8280 och XP7000
Mikrofoner: ADK Zigma3 x 8
Högtalare: JBL 8” x 36 och Yamaha 18” x 4